|
" Frankrike... ska försäkra jämlikhet mellan alla medborgare inför
lagen... Frankrike ska respektera alla övertygelser vad gäller tro." "Den
sår frön för djup religiös intolerans i Frankrike. Om och
när den exporteras, kommer den att sprida en antireligiös smitta... När man ser på huvudmeningen
i texten så kan man i själva verket ta vilken
trosinriktning som helst och i en mängd
olika situationer kan man upplösa den. Ta vilken du vill, den katolska kyrkan t.ex. du kan upplösa den.
Rubriker:
Anti -
kultrörelsen, en överblick: En serie händelser där människor förlorade livet i små destruktiva religiösa rörelser (inklusive de i Jonestown och Waco) höjde allmänhetens oro över ”kulter” i allmänhet. Men under sent 90-tal hade luften i stort sett gått ur anti-kult rörelsen i Förenta Staterna. Några personer inom rörelsen hade begått mycket allvarliga brott, överfallit och brutalt kidnappat medlemmar ur nyreligiösa rörelser och hållit kvar dem med våld. En serie domstolsfall följde och de största anti-kultgruppernas verksamhet stoppades. Men samtidigt som rädslan för ”kulter” minskade i Nord Amerika var den på uppgång i några europeiska länder – speciellt i Ryssland, Tyskland och Frankrike. Allmänhetens rädsla steg dramatiskt i samband med ett religiöst motiverat självmord eller mord av medlemmar i Order of the Solar Temple i sydöstra Frankrike den 16 nov 1995, där 13 vuxna och 3 barn dog. Regeringen i Frankrike svarade med förtryckande åtgärder mot flera olika oförargliga religiösa rörelser. I det franska språket kan det engelska
uttrycket ”destructive cult”
översättas som ”sectes”. Det franska ”cultes” avser
religiösa ritualer utövade av troende, och har ingen negativ innebörd. Det är
också ursprungsbetydelsen av det engelska ”cult” innan det antog sin nuvarande
nedsättande betydelse. 1981: Kulthysterin börjar i Frankrike Det fanns inte mycket intresse inom den Franska regeringen för religiösa grupper förrän massmord/självmord händelsen rörande Order of the Solar Temple 1994, och gas attacken i Tokyo av Aum Shinri Kyo under 1995. Den 29 juni 1995 upprättade Nationalförsamlingen en parlamentarisk undersöknings kommission angående nya religiösa grupper. Kommissionen påbörjade sina aktiviteter den 18 juli, och hade inga "etnologiska, sociologiska eller religionshistoriska medlemmar" i gruppen.6 De höll 20 hearings under en hemlig undersökning som pågick i 21 timmar. Liknande sekretess tillämpas normalt enbart när de gäller nationell säkerhet. De presenterade en rapport den 22 december 1995 till National församlingen.11 Socialistpartiets Jacques Guyard var vice ordförande för kommissionen om kulter under perioden 1995-1996. Kommunistpartiets Jean-Pierre Brard var rapportör. De sammanställde vad som har kallats ”Guyard rapporten”, vilken inkluderar en lista med 173 nya religiösa grupper. Baptistiska kyrkosamfund fanns inkluderade så väl som den karismatiska Katolska förnyelserörelsen, Jehovas vittnen, Jesuiterna, Opus Dei, Scientologi-kyrkan och Familjefederationen för världsfred och enighet (f.d. Enighetskyrkan). Många människor ser det här som en ”svart lista” över skadliga eller farliga sekter, men det kan helt enkelt ses som en lista över nya religiösa rörelser. Rapporten läckte ut till pressen under 1996, och de har använt den för spridning av ”rykten och falsk information, framkalla religiös intolerans utan risk för straff”.6 Många av uppgifterna som hamnade i rapporten kom ifrån ”Renseignements Generaux” den Franska underrättelsetjänsten. Deras dokument är fortfarande hemligstämplade och religiösa grupper på listan har inte fått någon möjlighet att ifrågasätta att de inkluderats. Kommissionen baserade även sin slutsats på uppgifter från anti-kult grupper så som National Union of Associations for Defense of the Families and the Individual (UNADFI, The Associations of Defense of the Families and the Individual (ADFI) och Center Against Mental Manipulation (CCMM). Uppgifter från akademiker som specialiserat sig på studiet av nya religiösa rörelser finns inte inbegripna; kommissionen vägrade att tillfråga dem. Rutherford institutets internationella departement följer upp diskriminering mot kristna i länder utanför Förenta Staterna, i maj 1997 uttryckte de oro angående Guyard rapporten.1 Det finns åtminstone en evangelisk pastor som har klagat över att hans kyrka har förlorat både medarbetare och medlemmar som ett resultat av att kyrkan finns med på listan. Rutherford institutet bad president Jacques Chirac att listan skulle ses över och omarbetas, för att ”ta bort organisationer som visar sig vara hederliga”. John Whitehead, president för institutet, sa att ”Frankrikes lista är det första steget mot tyranni. Dess regering måste försäkra att religiös frihet bekräftas på nytt och att inga vidare steg tas.” Human Rights Without Frontiers, (HRWF) en europeisk grupp hängiven åt civilrätt, anser att förföljelse av religiösa minoriteter ökar i Frankrike. De säger att:
Tidigt i juli 1998 gav French Observatory on Cults ut sin årsrapport.
Deras slutsats var att ”Kulter står för ett verkligt hot för staten,
samhället och individer; det är därför Observatorys uppgift att bekämpa
detta hot”.9 Tillsammans med anti-kult grupper från övriga världen, har
Observatory tenderat att se alla ”kulter” som farliga. De rapporterar att 50
olika grupper i Frankrike indoktrinerar barn, och anser att det ökat
från 28 som ska ha gällt för 1996. Förbud mot att bära sjalett: Taxering av Jehovas Vittnen: Hur otroligt det än kanske kan låta, har den franska skatteförvaltningen beslutat att Vittnena inte är en “gudstjänstgemenskap”. De betraktas snarast vara en potentiellt farlig sekt. Fiskala myndigheter har slagit fast att “samfundet Jehovas Vittnen förbjuder sina medlemmar att försvara nationen, att ta del av det offentliga livet, att utföra blodtransfusioner till sina minderåriga barn och att den parlamentariska kommissionen om kulter har listat dem som en kult som kan störa allmän ordning”. 1998 började franska regeringen lägga 60 % skatt på religiösa offergåvor från Jehovas Vittnen till sin organisation – den lokala grenen av Watchtower Bible & Tract Society (WTS). Huvudkontoret och tryckerianläggningen har även belagts med kvarstad (provisoriskt beslagtagande av egendom). Uppsåtet synes vara att driva gruppen i konkurs. Inrikesministeriet har vägrat att registrera Temoins de Jehovah som en “association cultuelle” eller “association culte”. De hävdar således att medlemmars bidrag ska vara beskattningsbara i enlighet med den normala tariffen i landet enligt 1992-års lag, som är 60 % på gåvor. Regeringen har beräknat att skulden till regeringen är 303 miljoner franska franc (ca 50 miljoner US-dollar). Detta är beräknat på 150 miljoner i skatter plus 60 % i straffavgifter, och sägs utgöra obetalda skatter under de senaste 5 åren. Finansministeriet har vägrat att bekräfta denna bedömning och citerar informationens konfidentiella natur. De bekräftar dock att förhandlingar pågår med WTS. Den 1 juli 1998 organiserades en demonstration vid Esplanade of Human Rights i närheten av Palais de Chaillot i Paris. Jehovas Vittnen från 15 EU-länder protesterade mot denna skatt. De besökte även ambassader, utländska ministerier och utvalda medlemmar i Franska parlamentet. Språkröret Lyman A. Swingle, medlem i Jehovas Vittnens styrande församlingen, sade: “Om det finns en skatteskuld ska den religiösa organisationen betala den. Men, om vår organisation emellertid orättvist och olagligt blivit måltavla för skandalösa och orimliga skatter, så har den rätt att protestera... När lagen beviljar skattebefrielse för religiösa organisationer, och när denna befrielse har medgivits för de två största kristna religionerna i landet, men förvägras den tredje största kristna religionen, så känner vi att någonting är allvarligt fel”. Swingle skrev även ett öppet brev till Jaques Chirac, Frankrikes president. Han sade bland annat: “Möjligheten att utöva sin religion fritt är en grundläggande rättighet som stöds av Förenta Nationernas Universella Deklaration om Mänskliga Rättigheter samt den Franska statens Konstitution. Trots det anser skattemyndigheten att de har rätt att godtyckligt använda sin makt att beskatta, för att inskränka vissa religioner men inte andra”. Han begärde presidentens “stöd att röja undan denna orättvisa och diskriminerande skatt... för att undvika ett farligt hot mot religionsfriheten och mänskliga rättigheter i Frankrike”. WTS gick ut med en
helsidesannons i New York Times7
den 5 juli 1998, och International Herald Tribune den 8 juli 1998. De
anklagade den franska regeringen för ett ”chockerande prov på religiös
diskriminering”. Jehovas Vittnen vann målet i Regeringsrätten. Det att föra upp Vittnena som en “sekt”, fastslog beslutet i juni 2000 vara otillräckliga grund till att förvägra skattebefrielse, som enligt tradition har getts till religiösa samfund. WTS har ett långt historiskt register med domstolstvister som varit framgångsrika i USA och Kanada, och varit mycket långtgående beträffande att definiera religionsfrihet i dessa två länder. De närmaste åren kan de bli nödsakade att genomföra samma uppgift i Frankrike. Regeringen vidtog även åtgärder mot en liten kyrka, Evangelical Pentecostal Church of Besancon. Regeringen bedömer inte heller den vara en “gudstjänstgemenskap”. Kyrkan har beskattats med $80 000 USF. (En annan källa9 hävdar $ 500 000 USF.) Precis som Vittnena, finns denna kyrka med på Guyard-rapporten. Enligt
information som publicerades 1993 av Inrikesministeriet är bara 149 av totalt
1053, protestantiska organisationer, samt bara två av tusentals muslimska
organisationer i Frankrike för närvarande berättigade till skattefri status.
Alla de grupper som inte erkänts är nu antagligen i riskzonen att förlora sin
religionsfrihet och rätten att ha sammankomster.
Franska
regeringens anti-sekt mission: Den nya missionen ska:
Missionen kommer att ledas av Alain Vivien, författaren till en av de ursprungliga anti-sekt rapporterna publicerad 1985. Han är för närvarande president för en anti-kult grupp med namnet ”Center Against Mental Manipulation” (CCMM). (I det engelska originalet finns här ytterligare ett stycke som beskriver utvecklingen i Frankrike under de senaste åren i datumordning.)
|
