|
Under våren 1997 har en ny förening bildats av religions - och beteendevetare, med särskilt intresse för nya religiösa rörelser. Föreningen heter FINYAR (Föreningen forskning och information om nya religiösa rörelser) och ser som en av sina viktigaste uppgifter att samla ihop och förmedla information om allt som existerar i området mellan new age och karismatisk kristenhet.Att sådan information verkligen behövs är det ingen tvekan om. Efter att hjärntvättsteorin under många år cirkulerat i media har många journalister och föräldrar börjat misstro minoritetsreligionernas egen information. Situationen har varit polariserad och en del samfund har därför också dragit sig tillbaka från massmedia.
FINYAR har redan under sitt första år siktat in sig på viktiga uppgifter på detta område. Dels vill man medverka med sina religionsvetenskapliga kunskaper i den pågående utredningen om "destruktiva rörelser", eller "Utredning om särskilt krisstöd" som den egentligen heter. Flera FINYAR-medlemmar är numera med bland de referenspersoner som utredningen hämtar information från. En annan uppgift gäller ett samarbete med forskaren Gordon Melton som har gett ut flera uppslagsverk, bl.a. Encyklopedia of American Religions. Tillsammans med Melton ska man analysera situationen för de religiösa samfunden i Sverige. Det är dock inte bestämt när det här projektet kan starta. Därutöver håller man seminarier och medlemsmöten och vill fungera som en "databank" för myndigheter, journalister och andra intresserade i frågor som gäller minoritetsreligioner. Är man religionsvetare eller beteendevetare kan man ansöka om ett "aktivt medlemskap" i FINYAR. Har man ingen sådan examen men ändå vill delta i föreningens verksamhet erbjuds man ett s.k. "stödmedlemskap". Båda kostar f.n. 100kr. Skriv till:
Intervju med Jonas Alwall, religionsvetare och ordförande i FINYAR
R&F: Ni vill informera om nya religiösa rörelser. Finns det - Ja, från forskarhåll. Många av dessa rörelser är inte särskilt väl utforskade. Framför allt är det svårt att få någon objektiv information. Det finns ju information från föreningen FRI t.ex. men den upplever vi som vinklad och rörelserna själva har förstås intresse av att ge information som är till deras fördel. Vi vill få fram information som är så saklig som möjligt. Där ser vi en brist idag.
R&F: Har religionsvetarna försummat de nya religiösa rörelserna? - Ja, det har inte varit någon omfattande forskning på det området. Framför allt saknas det kanske forskning som har bredd. Men det är också ett nytt område och forskningen har kanske inte hängt med.
R&F: Är det svårt att genomföra studier av nya religiösa samfund? - En del grupper är naturligtvis svåra att få kontakt med. I och med att det finns en misstänksamhet från samhällets sida mot en del rörelser så blir det lätt en misstänksamhet åt båda hållen. Närmar man sig en rörelse möts man ibland av attityden "Vad vill dom nu då?" Då kan det vara svårt att få människor att öppna sig och ställa upp på intervjuer. Samtidigt finns det ett stort intresse för denna forskning från samhällets sida.
R&F: Varför kallar sig så många privatreligiösa idag? - Jag tror det hänger samman med det vi kallar sekularisering, att de etablerade sätten att vara religiös inte har samma genomslag idag. Samtidigt har många människor någon form av tro som de inte tycker att det traditionella språket täcker. Då blir man privatreligiös och söker egna svar.
R&F: I debatten är vetenskapen, bl.a. genetiken och forskaretiken alltmer ifrågasatt, samtidigt som new age och minoritetsreligioner växer sig starkare. Vad tror du att detta beror på? - Delvis beror det på en protest mot en alltför materialistisk kultur. Människor söker sig kanske mer inåt, en slags renässans för ett andligt tänkande, men jag tror också att det finns en koppling till ett ökat miljömedvetande som också är en slags reaktion på materialismen och bristen på respekt för natur som det moderna samhället har skapat. Tänkvärt |
