Mårten Werner, tidigare hovpredikant och riksdagsman:

"Då FRI-medlemmars förehavande och gruppens internationella kontakter präglas av en mängd olaga övergrepp och klammeri med rättvisan, borde det vara en självklarhet att Svenska kyrkans namn under inga omständigheter bör sammankopplas med eller användas för att på något sätt legitimera FRIs tvivelaktiga verksamhet."

Här följer ett utdrag ur en artikel som Mårten Werner skrev i Sydsvenska Dagbladet 1992.

"Ingens samvete tvinga eller tvinga låta." Den gamla regeringsformens(1) ord saknar förvisso inte aktualitet. Den är demokratins magna carta(2). Liksom kristendomens så sanna "Gud tvingar ingen". Kanske borde dagens frejdiga bekämpare av nyandliga rörelser betänka detta, dessa s.k. "avprogrammerare" som genom sitt handlande ifrågasätter vuxna människors rätt att själva välja religiös eller politisk hemvist.

...FRI drar sig inte för att använda våld eller kidnappning. En "avprogrammerare" anställd av Svenska kyrkan har uttalat sig att "i vissa fall är det nödvändigt att föra bort personen mot dennes vilja". Detta är verkligen att ta lagen i egna händer. I övrigt kan domstolsprotokoll vittna.

"Ju mer man synar organisationen FRI, dess agerande, bakgrund och internationella förgreningar, desto bättre förstår man att den rörelsen inte kan vara någon lämplig samarbetspartner för en kyrka som vill föra ut det kristna kärleksbudskapet."

...Det torde vara helt uppenbart att många människor faktiskt funnit frälsning och andlig frid i olika nyreligiösa rörelser, annars skulle de självfallet inte präglas av sådan livaktighet och attraktionsförmåga. Men denna aspekt skymtar aldrig i FRIs vinklade propaganda.
Svenska kyrkans påkomna intresse att bekämpa sekterna röjer kyrkans behov att dölja sina egna sjunkande intressesiffror. Misslyckas man själv kan man alltid hävda sig genom att kritisera andra. Det kostar dessutom ingenting — tror man.

...De behandlingsmetoder FRI hänvisar till bygger på psykologiska/psykiatriska teorier och terapier, som företräder en biologisk/materialistisk människosyn snarare än en andlig/religiös.
Det stora frågetecknet rörande FRI är att man där uppenbarligen anser det legitimt att söka beröva enskilda människor en religiös övertygelse, som av någon annan, en närstående person, bedöms som olämplig.

...Då FRI-medlemmars förehavande och gruppens internationella kontakter präglas av en mängd olaga övergrepp och klammeri med rättvisan, borde det vara en självklarhet att Svenska kyrkans namn under inga omständigheter bör sammankopplas med eller användas för att på något sätt legitimera FRIs tvivelaktiga verksamhet.
Kyrkan kan aldrig göra gemensam sak med en organisation som i handling uppenbarligen demonstrerar en människosyn, vilken röjer förakt för grundläggande demokratiska rättigheter. Vår uppgift är att förkunna det kristna evangeliet och inte sätta oss till doms över andra människors tro eller övertygelse. Att använda fysiskt eller psykiskt våld i "omvändelsearbetet" är inte bara att vrida klockan tillbaka, det är ett klart avsteg från den kristna kärlekstanken.
Även ambitioner att bekämpa annorledes troende måste vara kyrkan främmande. Krig leder aldrig till några segrar och vinster. Men "sanningen lever bland bilor och svärd." Det visste redan lagman Gamaliel(3) i Jerusalem år 33.

2) Magna carta har betraktats som engelsmännens stora frihetsbrev. I själva verket fastslog det bara högadelns rättigheter

3) När judarnas Högsta domstol ville döma kristna till döden yttrade Gameliel de berömda orden: "Om detta är människors påfund och verk försvinner det av sig självt. Men är det från Gud, då kan ni inte krossa dem."