CENSURERAD enligt EU-direktiv och ny persondatalag.
Vill du läsa hela artikeln får du en papperskopia genom att
e-posta din adress till oss.

Riksdagen duperad
av antireligiös propaganda

Riksdagen fattade i maj ett beslut om att kartlägga "sjukvårdsbehovet hos avhoppare" och utreda hur en informationsverksamhet om s.k. destruktiva rörelser ska läggas upp. Beslutet var starkt kritiserat av Konstitutionsutskottet, som granskar om Riksdagens beslut följer grundlagen, och dess ordförande ville i sista stund skjuta upp beslutet, trots att det inte var formellt möjligt. En riksdagsmajoritet klubbade i alla fall igenom förslaget medan flera riksdagsmän lade ner sina röster i en uttalat missnöje med de religionsfientliga formuleringarna.

Det ursprungliga förslaget kommer från XX som flera år i rad lämnat in en motion om s.k. destruktiva sekter till Socialutskottet. Redan att religiösa rörelser kallas "destruktiva" i betänkandet ger en signal om hur antireligiöst förslaget är. Men eftersom vi enligt grundlagen har religionsfrihet i Sverige bestämde sig Konstitutionsutskottet för att granska förslaget innan Riksdagen fattade sitt beslut.
Utskottets kritik var mycket besk, även om man inte kunde gå in på sakfrågan, d.v.s. utredningen av sjukvårdsbehovet. Däremot påpekade man att det inte kunde bli fråga om en statlig kartläggning av religionerna och inte heller någon varnande "informationsverksamhet" som förslagsställarna ville. Kritiken mot Socialutskottets handläggning var minst sagt förödande både i riksdagsdebatten och i Konstitutionsutskottets yttrande.

FRI bakom

Beslutet är resultatet av flera års hatkampanjer från FRIs sida mot religionerna, som till slut t.o.m. fått riksdagsmännen att tro att religion är något psykiskt skadligt. Hur beslutet sedan kommit till är en imponerande uppvisning i manipulativt opinionsarbete från XX sida. Hon har t.ex. effektivt kanaliserat "rätt" experter till Socialutskottet, d.v.s. FRI-medlemmarna och medicinalråden YY och ZZ för en sluten hearing och hon har refererat till psykiatriprofessorn GG, som öppet har deklarerat sitt förakt för religionsfriheten och gärna sätter en sjukdomsetikett på religionsutövare.

Referenser utan trovärdighet

FRI-medlemmen SS på Socialstyrelsen har länge verkat mot minoritetsreligioner, kanske framför allt därför att hans son varit engagerad i Livets Ord. 1991 skrev han en artikel i Läkartidningen, där han hävdar att avhoppare från Livets Ord är självmordsbenägna och har psykiska problem. Artikeln kan dock knappast kallas saklig och bara en snabb blick på referenslistan avslöjar stora brister. Där finns UU som är professionell avprogrammerare, psykologen OO som kritiserats för ovetenskaplighet av Amerikanska psykologförbundet och som avvisats av domstolar som expertvittne, och inte minst psykiatern och avprogrammeraren GG med sin märkliga bakgrund: Bl.a. har han dödat en elefant med LSD och försökt starta ett center där svarta skulle "behandlas" med hjärnimplantat för fjärrstyrning!

Usel metod

Hela utredningen är amatörmässig, t.ex. diskuteras inga felkällor alls. Har avhopparna avprogrammerats och hur har detta påverkat deras psykiska hälsa? På vilket sätt har intervjumaterialet valts ut och hur har intervjuerna gått till? Enligt artikeln hade intervjuaren (som också är medlem av FRI) en "personlig" och "ingående kontakt" med avhopparna. En sådan intervjusituation leder lätt till att man får de resultat man vill ha. SS hade vid den här tiden flera avhoppare boende hos sig, ingick dessa personer med uppenbar beroendeställning till honom i intervjuerna? Inte heller diskuteras inverkan från medias negativa rapportering om Livets Ord och andra s.k. sekter. Naturligtvis kan vad som helst "bevisas" med dessa metoder.

Lögnaktig utredning

En närmare granskning visar också att SS påståenden saknar substans. Trots att han kommer fram till att hela 23% av avhopparna har utfört "självmordshandlingar" har i realiteten bara ett enda självmord kunnat kopplas till Livets Ord under dess 10-åriga verksamhet. Det gällde ett tragiskt fall med en person som tidigare vårdats inom psykiatrin och med tanke på att skolan varje år har cirka 800 elever är siffran faktiskt istället anmärkningsvärt låg!

Religiösa sjukförklaras

En annan expert som XX har refererat till är FRI-psykiatern AA, en rabiat motståndare till all religiositet utöver den insomnade Svenska kyrkan. Enligt AA kan religionsutövning graderas medicinskt från vad han kallar "sund religiositet" ner till den manipulerade och hjärntvättade "sektsjuke". Det är kanske inte så förvånande att personer ur nyare religioner patologiseras av den materialistiska psykiatrin, vad värre är att en del människor uppfattar detta som vetenskapligt grundade bedömningar.

Ifrågasätter grundlagen

AA är dessutom öppen motståndare till religionsfriheten och har i Läkartidningen rent ut ifrågasatt grundlagen. I själva verket är hans agerande de sista yttringarna av en sekellång kamp mellan psykiatrin och religionen. Vid sekelskiftet kallades frireligiösa ledare in till psykiatriska undersökningar och ett religiöst-etiskt synsätt på människan förkastades som sjukdomsframbringande. Idag verkar psykiatrin ha skaffat sig ett övertag gentemot den förlamade kristenheten, som belönas med en friskförklaring, d.v.s. placeras i kategorin "sund religiositet".

Statligt avprogrammeringscenter

Detta är alltså den "vetenskapliga" grunden till Socialutskottets betänkande, d.v.s. ren FRI-propaganda. I övrigt är det förbluffande tunt. Hos Socialstyrelsen finns t.ex. inga rapporter om psykiska problem bland avhoppare registrerade, dess diarium under rubriken "destruktiva sekter" har varit tomt sedan ett och ett halvt år, då en konferens hölls.
Syftet med den beslutade utredningen har utan tvekan varit att etablera ett statligt avprogrammeringscenter, eller "behandlingshem" som det kommer att kallas, med det amerikanska Wellspring som förebild. FRI, XX och Svenska psykiatriska föreningen hävdar alltså att det behövs särskilda vårdresurser för att ta hand om avhoppare. Därmed har man lyckats manövrera in religionerna till det medicinska området, en drömsituation för religionsmotståndarna.

Andligt vakuum

Att avhoppare i vissa fall kan må dåligt är det nog få som betvivlar. Ett religiöst engagemang är ju en förhoppning om en framtid, ungefär som ett förhållande eller ett äktenskap. Om det inte fungerar som man tänkt känns det förstås inte bra och man står kanske inför en tid av omorientering och nya planer. Men detta är inget psykiatriskt problem utan ett andligt problem eller andligt vakuum, som inte kräver psykiatrisk vård.
De flesta s.k. avhoppare som FRI refererar till har dock inte hoppat av frivilligt, utan har tvingats bort från sin kyrka genom en s.k. avprogrammering. En avprogrammering innehåller faktiskt alla de ingredienser som FRI anklagar religionerna för: otillbörlig påverkan och ekonomisk utsugning. Men dessutom följs detta andliga övergrepp som regel också av olaga frihetsberövande, misshandel, integritetskränkningar och t.o.m. kidnappning. När "sektmedlemmen" sedan mår dåligt och är förvirrad får den tidigare kyrkan bära hundhuvudet för det. Situationen påminner faktiskt om vittnespsykologin där falska bevis produceras i "terapin".
 

Efter eget bestämmande

Denna aspekt av frågan verkar helt ha undgått Riksdagens ledamöter. Man kan alltså inte använda avprogrammerade personers hälsotillstånd som en indikator på religiösa rörelsers destruktivitet, möjligen på antisektrörelsens destruktivitet. En avprogrammering är definitivt ingen hälsokur utan ett fult övergrepp.
Däremot kan man förstås kartlägga hälsan hos de andligt intresserade personer som varit med i en rörelse en tid och sedan självständigt kommit fram till att det inte fungerar eller hittat något annat som passar bättre. Dessa avhoppare, som inte kommer i kontakt med FRI och avprogrammeras, har i de flesta fall inga större problem med sitt tidigare engagemang.
Detta är kanske den viktigaste saken för regeringen att ha i åtanke när riktlinjerna för den kommande statliga utredningen ska formuleras. Annars riskerar vi att få en antireligiös våg som skulle kunna skölja bort den grundlagsskyddade religionsfriheten, en av hörnstenarna i vårt demokratiska samhälle.

"I debatten kallas dessa rörelser ofta destruktiva sekter, ett begrepp som är starkt värdeladdat.

Termen ger intryck utav att vara ett vetenskapligt etablerat begrepp, men sanningen är att det saknar stöd i den beteendevetenskapliga forskningen.

Sättet varpå religiösa grupper beskrivs i det offentliga samtalet avgör ofta hur det sedan uppfattas och behandlas. Därför är det särskilt viktigt att företrädare för våra samhällsinstitutioner strävar efter att behandla de nya religiösa rörelserna på ett sakligt och nyanserat sätt."

Lars Ahlin, Jonas Alwall, Curt Dahlgren, Kaarina Drynjeva, Antoon Geels, Liselotte Frisk, Torleif Pettersson, Anne-Sofie Rosén

Forskare i religionsvetenskap och psykologi vid fyra svenska universitet. Uppsala Nya Tidning 1 dec. 1994

Nästa artikel  Rubriker R&F nr.2